Älgjakt

Älgen har sedan urminnes tider varit en viktig del av människans köttintag.

Idag genomförs älgjakt för att begränsa älgstammen, för att minska skador på skogen samt risken för trafikolyckor. Älgjakten i Sverige är starkt reglerad. Varje jaktområde får en tilldelning av byten som de får fälla och måste även rapportera in jaktlyckan. Dessutom finns regler för vilka vapen jägarna får använda och skadeskjutningar ska utredas. Lagrummet för älgjakt finns i jaktlagen samt i jaktförordningen, och det är Länsstyrelserna som utövar tillsynen.

Den som fäller en vuxen älg ska också betala en fällavgift till länsstyrelsen. I Sverige finns ungefär 300 000 jägare och antalet älgar är ungefär lika många. 80 000 älgar fälls varje år under älgjakten som börjar i september – oktober.

Jakten på älg begränsas i tid av när jaktkvoten är fylld, men som längst får den pågå till februari.

Det finns många olika typer av älgjakt. Med hund kan man bedriva löshundsjakt eller ledhundsjakt.

I älgrika jaktmarker är drevjakt vanligt, där drevkarlar går och med oljud driver älgen framför sig. Om drevjakten utförs tyst kallas den för tryckjakt. När älgen brunstar är det möjligt att locka älgen till sig med lockjakt.

De vanligaste hundarna som används vid älgjakt är den varglika jämthunden och gråhund, som egentligen har norskt ursprung, men under eftersök kan många olika raser användas.

När hundföraren hittar ett färskt älgspår kan den endera följa efter med hunden kopplad eller släppa hunden i spåret. Om hunden får fatt i älgen kan den försöka stoppa älgen och få den att stå stilla, vilket kallas för att hunden ställer bytet. Samtidigt avger hunden så kallat ståndsskall, så jägaren ska veta var älgen är. Vid ledhundsjakt hålls hunden kopplad och föraren smyger efter älgen genom att hunden följer djurets vittring. När jägaren har tydligt sikte på djuret, skjuts ett skott i älgens hjärta.

ADD YOUR COMMENT